Tryggometern ger husägare större trygghet

Snart kan Ålands husägare sova bättre. Appen Tryggometern är dels en knutpunkt för wifi-uppkopplande sensorer, dels en hjälpreda för att enklare sköta om huset.
– Många husägare har dåligt samvete, men vi vill befria dem från den där gnagande oron över att inte ha gjort tillräckligt för sin trygghet och sitt hus, säger skadechef Robert Knahpe på Ömsen.

Berättelsen om Tryggometern börjar runt 2015 när försäkringsbolaget hade rullat ut tjänsten Trygghetspaketet. Efter den lanseringen insåg ledningen att man i ett slag hörde till föregångarna i försäkringsbranschen vad gällde att förebygga skador.

Med Trygghetspaketet tog Ömsen sikte på husbränder och vattenskador och snart följde Ömsen Hälsa. Bägge tjänsterna utvecklades kring resonemanget att alla vinner på att en skada aldrig uppstår. En skada, oavsett om det är en spisbrand eller en muskelsträckning, är alltid tråkig att ta itu med.

Tiden var också rätt för att utveckla Trygghetspaketet till något mycket mer.

– Med idén om smarta hem och IoT (Internet of Things) öppnade sig möjligheter för Ömsen att vara med på den resan och förhindra ytterligare skador, säger konsulten Anders Ingves. Han fick i uppdrag av Ömsens dåvarande verkställande direktör Dan-Erik Woivalin att göra en marknadsanalys och en förstudie.

Mer mys och musik, tack

Här kan det vara skäl att blicka bakåt i tiden. 2011 släppte Apple sin röstassistent Siri och 2014 hakade Amazon på med Alexa medan Google Assistant lanserades 2016. De stora teknikjättarna dundrade på och bekvämlighet var nyckeln till konsumenternas hjärta och hem.

– Det var Alexa, ge mig mysbelysning och Siri, spela min favoritlåt. Och alla skulle jubla Det uppkopplade hemmet, wow! Det var så Big Tech började vänja konsumenterna vid tanken på ett uppkopplat hem, säger Anders Ingves.

Han insåg samtidigt att Alexa och de andra kunde komma att ha en betydligt större roll än att bara ta hand om mysbelysningen: de kunde hålla reda på hemmets sensorer som t ex brandvarnare och huslarm. Det var något som gjorde Ingves fundersam.

– Om jag som husägare skulle Alexa-koppla de sensorer som sänker min risk skulle jag ju sedan säga till mitt försäkringsbolag: Ni tar för mycket betalt av mig! Sannolikheten att det börjar brinna hos mig är mycket lägre än i ett genomsnittligt hus.

Det andra scenariot som Anders Ingves såg var en fortsättning på det första: att antingen Big Tech eller något fingerfärdigt Insurtech-bolag inom några år erbjuder en billig försäkring till husägare med många uppkopplade sensorer.

– Då är det väl bättre att ett piggt försäkringsbolag visar framfötterna och bygger en tjänst som sänker riskerna hos kunderna? Samtidigt bygger man faktiskt en plattform för en meningsfull dialog, säger Anders Ingves.

Och just den meningsfulla dialogen, alltså kundkommunikationen, är en av hörnstenarna i hela visionen för Tryggometer-appen. Men innan vi dyker in i den frågan finns det skäl att nysta upp en annan fråga: Vad är Tryggometern, egentligen?

Är Tryggometern en alarm-app? Nej. Tryggometern skickar inga varningar, det gör leverantörerna, t ex kan en wifi-uppkopplad brandvarnare skicka ett meddelande till husägaren om den registrerar rök eller hetta. Däremot skickar Tryggometern påminnelser om husägaren exempelvis inte har ström i en sensors batteri.

Så någon larmcentral är appen inte, mer rätt är en sambandscentral. Användaren kopplar in sina sensorer till Tryggometer-appen som sedan räknar ut en skyddsnivå för huset. Det skyddet kan översättas till trygghet, vilket visualiseras i appens Tryggometer.

– Redan i förstudien insåg vi att det kommer att bli ett jättelikt slagsmål där Big Tech och telebolagen slåss om vem som ska vara medelpunkten i hemmen. Den fajten ville vi inte ta del i så vi beslöt att bygga vår egen virtuella sambandscentral, säger Ingves.

Skador och missnöje

Tryggometern håller alltså reda på husets skyddsnivå i realtid och ger rekommendationer kring hur tryggheten ytterligare kan höjas. Sedan har appen också en Husbok för det löpande och långsiktiga underhållet av huset. Inför varje årstid erbjuder Husboken tips om olika uppgifter, t ex att man ska rensa golvbrunnarna. Dessutom kan användaren göra och spara egna anteckningar.

Med Tryggometern och Husboken i minnet ska vi återgå till vad Anders Ingves kallade den meningsfulla dialogen.

– De flesta försäkringsbolag kommunicerar en gång per år med sin kund och då säger de Dags att betala fakturan. Den dag jag sedan drabbas av en skada har jag höga förväntningar på mitt försäkringsbolag. Men vad händer? Jo, en rad undersökningar visar att 70–80 procent av de kunder som byter försäkringsbolag gör det inom ett halvt år efter en skada. Man har alltså blivit besviken och tror det ska bli bättre hos nästa bolag.

Den besvikelsen som kunden upplever kan i hög grad kopplas till bristande kommunikation från försäkringsbolagens sida. Där efterlyser skadechef Robert Knahpe en tätare och mer relevant dialog.

– Allt blir lättare om du har möjlighet till mer frekvent kommunikation med kunderna. Då byggs relationen och förståelsen upp. Men som försäkringsbolag måste du bidra med sånt som kunden känner att är meningsfullt. Där tycker jag att Ömsen Hälsa och Tryggometern är bra exempel. Bägge tjänsterna ger kunden något meningsfullt, alltså konkreta tips eller åtgärder för bättre hälsa eller ett tryggare hem, säger Knahpe

Tryggare med kombinationer

Vill vi konkretisera tryggheten som Tryggometern ger så handlar det i grund och botten om att förädla och presentera den informationen som de enskilda sensorerna skickar. Men Anders Ingves anser att det riktigt intressanta sker när man kombinerar information från flera sensorer.

– Låt mig ge ett exempel på vad en framtida version kunde erbjuda: Säg att mitt kök har både en spisvakt och en rörelsesensor. Och tänk ifall vår app kombinerar informationen från dem och låter mig veta att jag tar en stor risk? Anders, när spisen är mycket het är det en god idé att hållas i köket. Det är med sådana kombinationer som vi verkligen kan öka tryggheten hos våra kunder.

Just säkerhet i köket är en av de aha-upplevelser som Ingves har fått under projektets gång. I en diskussion med Robert Knahpe kom det fram intressanta fakta om de hus där Ömsen har installerat spisvakter.

– Det är i närmare 3 500 hus och ingen allvarlig brand har uppstått i dem. Alltså inte bara vid spisen utan över huvudtaget. Jag drar slutsatsen att ett pip från en spisvakt får dig att tänka på brandrisk på ett annorlunda sätt, du blir omedvetet mer uppmärksam på brandrisken i hela ditt hus, säger Ingves och fortsätter:

– Den insikten fick mig att bli övertygad om att strategin bakom Tryggometern är helt rätt. Med andra ord, vi ska tydliggöra risker och tipsa om hur tryggheten påverkas av kundens egna åtgärder. Sådana aktiviteter smittar omedvetet av sig så att hemmet blir ännu säkrare.

I Ömsens fall handlar det om att man försynt rycker Tryggometern-användaren i ärmen och tipsar om något verkar ha gått fel hemma. 

– Och sådana nyttiga tips är i sin tur ett utmärkt sätt att inleda en meningsfull dialog, till exempel med hjälp av Husboken. Via den kan vi föreslå uppgifter att göra runt huset som höjer tryggheten. Men i framtiden tror jag också att vi kan sammanföra husägare med duktigt folk som kan hjälpa dem med huset, säger Ingves.

Att den hjälpande handen skulle uppskattas blev tydligt för honom när han under förstudien skickade ett frågeformulär till en grupp husägare. Syftet var att få reda på hur mycket folk underhåller sitt hus och på vilken nivå deras kunskaper om huset låg. En enda mottagare hade koll och skrev egna att göra-listor. Och resten då?

– De hade dåligt samvete över att de inte kan och hinner med allt. Men alla sade att de gärna skulle vara redo att betala för att få hjälp med att exempelvis motionera säkerhetsventilen på varmvattenberedaren, som en av frågorna löd. Där kan Husboken vara en kanal för att sammanföra människor, men också fungera som en personlig checklista och en minnesbok. Vem minns efter några år allt man gjort på sitt hus?

Det viskas i branschen

Tryggometern är med andra ord en tjänst som förhoppningsvis ska befria husägare från den där gnagande oron över att inte ha gjort tillräckligt för sin trygghet och sitt hus.

– Det är inte trevligt att leva med ständigt dåligt samvete. Min förhoppning är att vi kan hjälpa våra kunder att se på sitt husägande med en känsla av trygg tillförsikt. Då uppstår ett klassiskt win-win-läge, säger Robert Knahpe.

På tal om dåligt samvete finns det en annan mycket större grupp som också har dåligt samvete: försäkringsbolag världen över.

Deras dåliga samvete bottnar i en slags mycket snack, lite verkstad-situation. Det är lätt att prata om förebyggande åtgärder, men betydligt svårare att komma till skott. Det är förmodligen orsaken till att man i branschen redan har börjat viska om Tryggometern. Men eftersom tjänsten är så pass skräddarsydd för åländska husägare kan den väl inte exporteras till något annat land?

– Jo, det är faktiskt helt möjligt. Arkitekturen är byggd så att det är enkelt att göra regionala anpassningar efter den skadehistorik som ett försäkringsbolag har. Här på Åland har till exempel inbrott låg viktning i Tryggometern, men i ett annat land kan situationen vara annorlunda och då skruvar man bara upp den parametern, säger Knahpe.

Text: Joakim Enegren

 

TILLBAKA