Dödsbo

När en person avlider uppstår ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk person och består av den avlidnes tillgångar och skulder.

Dödsboet företräds som huvudregel av delägarna.

Delägare är den avlidnes efterlevande maka/make, lagliga arvingar och universella testamentstagare.

Universella testamentstagare ärver hela eller en andel av den avlidnes kvarlåtenskap.

Dödsboet kan även företrädas av en boutredningsman som utses av domstol. En boutredningsman tar över de flesta av dödsbodelägarnas gemensamma uppgifter och behöver inte inhämta samtycke eller fullmakt från dödsbodelägarna för att vidta åtgärder i dödsboets försäkringsärenden.

En arvlåtare kan i sitt testamente förordna en person till testamentsexekutor, med uppgift att förvalta dödsboet för arvingars och universella testamentstagares räkning. Testamentsexekutorn behöver inte inhämta samtycke eller fullmakt från dödsbodelägarna för att vidta åtgärder i dödsboets försäkringsärenden. Om inget annat anges i testamentet, har testamentsexekutorn i princip samma befogenheter som en boutredningsman.

När försäkringsbolaget får tillförlitlig information om att försäkringstagaren är avliden annulleras kundens befintliga fullmakter. Det ligger således i delägarnas intresse att utan dröjsmål meddela försäkringbolaget om dödsfallet.

Delägarna i dödsboet kan gemensamt utfärda nya fullmakter som ger fullmaktstagaren rätt att företräda dödsboet. Fullmaktstagaren kan till exempel vara en delägare.

Enskilda delägare har rätt till information om dödsboets försäkringar och försäkringsärenden per försäkringstagarens dödsdag. För övriga ärenden ska samtycke eller fullmakt lämnas från samtliga delägare i dödsboet.

Samtycke eller fullmakt från samtliga delägare i dödsbo krävs till exempel när

• försäkringsersättning som tillfaller dödsboet ska betalas till konto som tillhör annan än dödsboet (undantag finns, till exempel om mottagaren anges i ett arvskifte).
• information ska lämnas ut om den avlidnes försäkringsärenden för tiden före dödsdagen
• försäkring ska ändras t.ex. avslutas (undantag finns).

Om särskilda skäl föreligger kan försäkringsbolaget lämna ut försäkringsinformation som avser tiden före försäkringstagarens dödsdag till en enskild delägare i dödsboet. Försäkringsbolaget har dock ingen skyldighet att lämna ut uppgifterna. Ett sådant särskilt skäl kan till exempel vara att en dödsbodelägare inte kan nås.

Delägare behöver minst kunna uppvisa ett ämbetsbevis eller personbevis för försäkringsbolaget som styrker delägarskapet i dödsboet.

Försäkringsbolaget behöver tillräckliga uppgifter för att utreda dödsboets delägare samt för att utreda vem som har rätt att företräda dödsboet i försäkringsärenden.

Skötsel av dödsbos försäkringsärenden förutsätter att åtminstone följande handlingar uppvisas för försäkringsbolaget:

• bouppteckning och eventuellt testamente samt delgivningsintyg,
• fullständig släktutredning gällande den avlidne, alternativt en kopia av bouppteckningen och magistratens intyg över att dödsboets delägare har antecknats korrekt i bouppteckningen.
• Samtycke eller fullmakt från varje dödsbodelägare i dödsboet som inte kan närvara personligen.

Först efter att försäkringsbolaget kontrollerat handlingarna så att vi har korrekta och tillräckliga uppgifter kan vi utföra de givna uppdragen och sköta dödsboets ärenden. Därför är det viktigt att reservera tillräckligt med tid för detta.

Avtal som den avlidne har ingått under sin livstid gäller även för dödsboet. Den avlidnes personförsäkringar, så som livförsäkringar och sjukförsäkringar, avslutas automatiskt när försäkringsbolaget får tillförlitlig information om att försäkringstagaren är avliden.

Egendomsförsäkringar, så som hem- och fordonsförsäkringar, måste sägas upp skriftligen av dödsboet.

Tänk på att försäkringsbehovet ofta kvarstår trots att försäkringstagaren har avlidit. Till exempel behöver en fastighet som övergår till ett dödsbo fortsättningsvis ett visst försäkringsskydd. Det är därför viktigt att inte säga upp försäkringar för tidigt.